Måndag 4 augusti
Vi började den här veckan med en god frukost som Anita hade dukat fram. Vi bor fantastiskt fint. Karin och jag har eget sovrum med stort badrum och en vidunderlig utsikt över Stilla havet. Jenny sover ihop med Daniel och Carolina. Måns och Anitas generösa gästfrihet gör att vi verkligen känner oss som hemma.
Stefan kan genom sitt jobb köpa biljetter till de stora nöjesfälten och han hade idag fixat biljetter till Disneyland med bra rabatt. 55 dollar för vuxna över 10 år var priset. Jenny fick idag vara nio och hon testades många gånger för att inte försäga sig. Carolina fick göra likadant. Daniel fick vara 12. På detta sätt sparade vi 10 dollar.
Vi körde på ungefär en halvtimma till Anaheim där Disneyland ligger. Karin konstaterade att någon hade försökt bryta sig in i bilen kvällen innan. Förmodligen hade det skett då vi parkerade i Down town i LA.
Parkeringshuset vid Disneyland var enormt stort och det var gott om plats. Det är fantastiskt här i USA eftersom det finns folk inne i parkeringshusen som dirigerar trafiken rätt och anvisar lediga platser. Vi parkerade på Donald Duck 6A. Från parkeringshuset gick det shuttles till entrén för Disneyland.
Disneyland har hela tiden varit ett mål och i vår spargris hemma har vi under ett helt år lagt mynt som skulle vara till entrén till Disneyland. Dessa sparpengar räckte gott och väl eftersom vi gick in med bra rabatt.
Jag har varit här en gång tidigare och Karin har varit i Disney World i Florida. Båda är identiska med en Main street i gammal klassisk amerikansk stil. Musik, hästspårvagnar och utklädda människor kantar gatan. Alla är glada.
Jenny, Carolina och Daniel får bestämma vad vi ska göra och det är de olika åkattraktionerna som hägrar. Nu uppstår det största problemet. Det har fler gjort. Den första berg och dalbanan har en kö på 55 minuter. Så var det på de flesta attraktioner. Allt är fritt, d v s det ingår i entrébiljetten. Man kan helt fritt lösa s k prioriterade biljetter så att man går före i kön, men då får man åka inom ett visst tidsintervall som står angivit på biljetten. Tyvärr upptäckte vi det för sent. Vi hann dock med en del attraktioner och äta lite på 8 ½ timmar. Det var mycket varmt och solen brände. Anita hade skickat med hattar till Karin och mig som vi gick med och brättena skyddade en del.
Då vi vände hemåt vid niotiden på kvällen var vi ganska möra och trötta. En reflektion är att Disneyland är väldigt stort. Hade vi vuxna fått bestämma hade vi sannolikt låtit åkattraktionerna vara och istället vandrat runt i den fina parken och besökt helt andra attraktioner.
Under bilfärden hem skrattade barnen och hade roligt. Jenny har kommit in i engelskan bra och vi hade roligt i framsätet åt hennes bellmanhistorier och gåtor på engelska.
Då vi kom hem hade Marita dukat fram lite kinamat som vi åt innan vi och barnen körde vidare till vårt natthärbärge hos Måns och Anita
Nedtecknat av Håkan
Stefan kan genom sitt jobb köpa biljetter till de stora nöjesfälten och han hade idag fixat biljetter till Disneyland med bra rabatt. 55 dollar för vuxna över 10 år var priset. Jenny fick idag vara nio och hon testades många gånger för att inte försäga sig. Carolina fick göra likadant. Daniel fick vara 12. På detta sätt sparade vi 10 dollar.
Vi körde på ungefär en halvtimma till Anaheim där Disneyland ligger. Karin konstaterade att någon hade försökt bryta sig in i bilen kvällen innan. Förmodligen hade det skett då vi parkerade i Down town i LA.
Parkeringshuset vid Disneyland var enormt stort och det var gott om plats. Det är fantastiskt här i USA eftersom det finns folk inne i parkeringshusen som dirigerar trafiken rätt och anvisar lediga platser. Vi parkerade på Donald Duck 6A. Från parkeringshuset gick det shuttles till entrén för Disneyland.
Disneyland har hela tiden varit ett mål och i vår spargris hemma har vi under ett helt år lagt mynt som skulle vara till entrén till Disneyland. Dessa sparpengar räckte gott och väl eftersom vi gick in med bra rabatt.
Jag har varit här en gång tidigare och Karin har varit i Disney World i Florida. Båda är identiska med en Main street i gammal klassisk amerikansk stil. Musik, hästspårvagnar och utklädda människor kantar gatan. Alla är glada.
Jenny, Carolina och Daniel får bestämma vad vi ska göra och det är de olika åkattraktionerna som hägrar. Nu uppstår det största problemet. Det har fler gjort. Den första berg och dalbanan har en kö på 55 minuter. Så var det på de flesta attraktioner. Allt är fritt, d v s det ingår i entrébiljetten. Man kan helt fritt lösa s k prioriterade biljetter så att man går före i kön, men då får man åka inom ett visst tidsintervall som står angivit på biljetten. Tyvärr upptäckte vi det för sent. Vi hann dock med en del attraktioner och äta lite på 8 ½ timmar. Det var mycket varmt och solen brände. Anita hade skickat med hattar till Karin och mig som vi gick med och brättena skyddade en del.
Då vi vände hemåt vid niotiden på kvällen var vi ganska möra och trötta. En reflektion är att Disneyland är väldigt stort. Hade vi vuxna fått bestämma hade vi sannolikt låtit åkattraktionerna vara och istället vandrat runt i den fina parken och besökt helt andra attraktioner.
Under bilfärden hem skrattade barnen och hade roligt. Jenny har kommit in i engelskan bra och vi hade roligt i framsätet åt hennes bellmanhistorier och gåtor på engelska.
Då vi kom hem hade Marita dukat fram lite kinamat som vi åt innan vi och barnen körde vidare till vårt natthärbärge hos Måns och Anita
Nedtecknat av Håkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar